Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppiĂ° och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen MorgunblaĂ°iĂ°. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Uppsatsen behandlar den svenska sÀkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt stÀllningstagande i Kosovokonflikten Är 1999, Afghanistankonflikten Är 2001, Irakkonflikten Är 2003 och den pÄgÄende Darfurkonflikten utifrÄn en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen Àr att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska sÀkerhetspolitiska retoriken kring normer som Àr stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka huruvida den svenska statens normativa stÀllningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar pÄ att det i den svenska sÀkerhetspolitiska diskursen framhÄlls vÀrdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter Àr inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar pÄ att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger pÄ en nyttomaximerande aspekt, det vill sÀga Sveriges normativa stÀllningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter Àr inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Den hÀr studien behandlar Àmnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras pÄ det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen Àr att studera om en ny ledare i organisationer gör ansprÄk pÄ ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det fÄr, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnÄtt överens med medarbetarnas uppfattningar. TvÄ nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jÀmnförts. Resultatet pekar pÄ att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig sjÀlva.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) Àr en typ avmultiagentsystem dÀr agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorinför DALMAS bygger pÄ deontisk logik, och normer i det normativa systemetuttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet meddetta arbete Àr att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kange samt hur man ska kunna skapa effektivt sÄdant. GÄr det att skapa ett normsystemsom kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunnajÀmföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram.Testresultaten visar bl.a.

Foreign direct investment (FDI) is widely regarded as a significant catalyst for economic development especially in emerging and developing economies. While previous research has found different effects from foreign direct investments in different countries this study aims to explore the varying effects of FDI in Serbia and Montenegro. The study focuses on how FDI influences key economic indicators, specifically GDP per capita and employment rates, in the context of their aspirations to join the European Union (EU). Employing a comparative approach, the thesis examines the differing trajectories of Montenegro and Serbia in utilizing FDI for economic advancement. The research reveals that while Serbia shows significant positive correlation between FDI and both GDP per capita and employment rates, Montenegro displays no significant relationship in these aspects.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Den hÀr politisktfilosofiska texten syftar till att undersöka den normativa problematiken kring migration i den Europeiska Unionen. För att göra det pÄ bÀsta sÀtt har tvÄ primÀra frÄgestÀllningar stÀllts. Den första (Vilka normativa vÀrderingar finns det att ta hÀnsyn till i migrationsfrÄgan?) Àr en normativ argumentationsanalys som syftar till att gÄ pÄ djupet och försöka ringa in alla de premisser som gÀller för öppna visavi stÀngda grÀnser samt de konsekvenser som kan följa av respektive sakförhÄllande.Den andra delen av uppsatsen syftar till att reda ut vilka normativa premisser som ligger till grund för de EU-beslut som tas i migrationsfrÄgor, men huvudsakligt fokus pÄ utomeuropeisk immigration.Slutsatsen i arbetet Àr dels att migration Àr en synnerligen komplex frÄga dÀr man mÄste ta hÀnsyn till en mÀngd vitt skilda etiska och praktiskpolitiska premisser som ofta stÄr i direkt motsatsförhÄllande, dels att EU: s migrationspolicys i hög grad styrs av partikulÀra moraliska vÀrderingar..

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gÀllande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motstÄndare. Svenska militÀra chefer skall kunna bemÀstra Älagd uppgift oavsett rÄdande omstÀndigheter. Akut stress Àr nÄgot som dagens chefer kan komma att stÀllas inför, hur individen reagerar Àr inget som gÄr att förutse. Det Àr dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgÄngsrika uppdragen blir.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förÀndringsprocesser och motstÄnd. Problemet bestÄr i att hitta nya sÀtt att hantera motstÄnd mot förÀndring. DÄ förÀndringar Àr en naturlig del i en organisations livscykel och motstÄnd Àr ett vanligt fenomen i en förÀndring, Àr det viktigt att veta hur det uppkomna motstÄndet kan hanteras. MotstÄnd orsakar mÄnga förÀndringsprocessers fall och medför Àven extra kostnader om det inte hanteras pÄ ett för organisationen gynnsamt sÀtt. Studien har ett tydligt teorifokus dÀr vi tar upp teorier som behandlar förÀndring och motstÄnd.

VÀl etablerade normativa data för Àldre individer Àr av stor betydelse för att sÀrskilja mellan normalt Äldrande och tecken pÄ demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingÄr i screeningbatterier och anvÀnds ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock Àr befintliga normativa data för BNT30 och Token test begrÀnsade vad gÀller antalet individer över 80 Är och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvÀrsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-Äringar. Syftet var att undersöka resultaten av benÀmningsförmÄga och sprÄkförstÄelse mÀtt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jÀmföra resultaten frÄn denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test.

Trots lagar, nationella som internationella, Äterkommer diskussionen om etik vid militÀra interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militÀra interventioner samt om normativa teorier fortfarande Àr relevanta och lÀmnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen Àr att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, sÄsom den etiska teorin just war theory, och om dessa Àr rimliga att anvÀnda. Uppsatsen anvÀnder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har anvÀnts som metoder och just war theory har anvÀnts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande tvÄ till viss del levdes upp till. Undersökningen pÄvisar ocksÄ att normativa teorier lÀmnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om Àn med lite modifikation..